Historia
Granne med stadsparken i södra delen av Lunds centrum ligger Mejeriet, en idag drygt 120 år gammal fastighet. Fram till slutet av 1960-talet fanns här en mejeriförening med en stor mjölk- och ostproduktion. Under 40- och 50-talet var den en av landets största.

Hela produktionen lades ner 1968 och flyttades till Malmö, åren gick och fastigheten tilläts förfalla. Sommaren 1979 eldhärjades mejeribyggnaden svårt och stora delar blev obrukbara. I februari 1986 startade den omfattande renoveringen som förvandlade den forna mejerianläggningen till ett musik- och kulturhus: Mejeriet. Fastigheten var då i mycket dåligt skick. Ambitionen från Föreningen Kulturmejeriet, arkitekterna och hantverkarna har varit att bevara fastighetens tidstypiska detaljer och därmed påminna om den ursprungliga mejerihanteringen. I mötet mellan det gamla och nya har en spännande miljö uppstått.

De första fröna till ett musik- och kulturhus…
…i Lund såddes under de händelserika husockupationerna åren 1968-1969. Ockupanterna, de så kallade allaktivisterna, var unga människor som krävde en egen lokal att få vara i, ett slags allaktivitetshus med musik- och teaterverksamhet. De barrikaderade sig i olika centrala fastigheter och spred från hustaken flygblad om sina aktioner och idéer. Många av idéerna från denna tid lever kvar i huset även om metoderna är annorlunda idag.

Under 1970-talet var motståndet från kommunalpolitikerna kompakt men detta hindrade inte aktivisterna från att diskutera olika förslag på lokaler som var lämpliga för ett kulturhus: Gamla Elverket, Magasin Våhlin, Nöbbelövs Boställe m fl.I december 1982 presenterades ytterligare ett förslag för kommunstyrelsen: Södra Mejeriet. Det var lokala musikföreningar som tillsammans med arkitekter, ingenjörer och andra experter utformat ett färdigt musik- och kulturhusprojekt. Föreningarna arbetade hårt och målmedvetet och gjorde utställningar, stödkonserter, namnlistor, uppvaktning av politiker och myndigheter mm. Det hela kulminerade i slutet av maj 1983 i en stor festival med dans, gatuteater, gyckeltåg och konserter i centrala Lund.

Opinionen växte, trycket på politikerna ökade
I augusti 1983 tillsatte kommunstyrelsen en musikhuskommitté för att genomföra projektet. Kort därefter, 7 oktober 1983, bildades Föreningen Kulturmejeriet, en paraplyorganisation som då bestod av musikföreningen FolkåRock, jazzföreningen Plektrum och Skånsk Spelglädje. Den nystartade föreningen stod nu som en enad part mot kommunen och det hela såg ut som om huset snart skulle bli verklighet. Men föreningens framåtanda och tålamod skulle snart sättas på prov. Politisk akrobatik, passiv byråkrati och inte minst en rabiat motståndare i form av ett kommunalråd skapade ständigt nya hinder för projektets genomförande.

Tidningarna fylldes av insändare, de beslut som hade tagits i kommunfullmäktige överklagades omedelbart och nattetid sprayades slagord på stadens husväggar. Frågan om Mejeriet har kallats Lunds största politiska händelse sedan 2:a världskriget. Finalen kom i november 1985 när kommunfullmäktige skulle fastställa budgeten. På åhörarläktaren satt hundratals otåliga sympatisörer. Ett av kommunalråden anlände under polisbeskydd. Motståndarna menade nu att projektet blivit för dyrt. Debatten som följde blev hätsk, slutligen ajournerades frågan om kulturhuses framtid till två dagar senare. Vid nästa budgetmöte, 28 november 1985, framkom lika plötsligt som oväntat att Crafoordska Stiftelsen var villig att donera 3 miljoner kronor till projektet. Motståndarna hade fastnat i en återvändsgränd och när ordförandeklubban till slut föll för ett bifall var en lång och slitsam kamp över för Föreningen Kulturmejeriet.